Bild
Paeonia lactiflora `Sarah Bernhardt´

Örtartad pion

Läge: Pioner trivs bäst i sol till halvskugga. En plats med vandrande skugga där de får några timmars sol varje dag är bra. De vill stå luftigt så ett avstånd mellan plantorna på minst 1 m är fördelaktigt. De passar både som solitärer och samplanterade i rabatter, välj då inte alltför kraftigväxande grannar allra närmast pionen. Sätt olika sorters pioner så förlängs blomningstiden! Bondpion, Paeonia officinalis, blommar från början av juni, därefter blommar luktpionen, P. lactiflora. Det finns också en mängd korsningar mellan dessa och buskpion P. suffruticosa, med varierande blomningstid. På hösten vissnar hela plantan på den örtartade pionen ner.

Jord: Pioner trivs bäst om de får en djup, näringsrik och mullhaltig jord, den får gärna vara lite lerig bara den är väldränerad. Vanlig matjord behöver nästan alltid förbättras vid plantering. Blanda den befintliga jorden till hälften med en blandning av lika delar kogödsel och barkmull plus en näve benmjöl, eller med färdig rosjord.

Förberedelse: Gräv en grop som är 50 cm djup och 50 cm bred och förbättra den befintliga jorden enligt ovan.

Plantering: Pionens kraftiga rot får inte komma för djupt, då är det stor risk att den inte blommar. Översta delen av roten får inte hamna djupare än 5 cm under jordytan. Vattna ordenligt vid plantering. För bästa utveckling, klipp bort eventuella blommor första året!

Gödsling: Pioner vill ha mycket näring. Kogödsel och benmjöl är bäst, lägg en giva runt plantan tidigt på våren och mylla ner lite försiktigt. Efter blomning ger du en ny giva med kogödsel och på hösten myllas benmjöl ner för långtidsverkan. När det gäller pioner är det bättre att ge lite och ofta. Undvik hönsgödsel.

Skötsel: De flesta pioner behöver någon form av stöd för att blommorna ska komma till sin rätt. Sätt stöden i god tid, när skotten väl börjat växa går det fort! Bladverket ska inte klippas bort om det är friskt utan ligga kvar över vintern och skydda plantan. Vissnar bladen i förtid är det bra att ta bort dem. Myror på knopparna är naturligt och gör ingen skada.

Buskpion

Buskpionen, Paeonia suffruticosa, är vedartad och vissnar inte ner på hösten utan fäller bara sina blad. 

Läge: Ett öppet men vindskyddat läge, soligt, men med lite vandrande skugga under dagen är perfekt.

Plantering: Buskpionen är oftast ympad på en annan rot än sin egen. Vid plantering ska ympstället hamna 10-12 cm under jordytan. Då minskar man risken att roten skickar upp egna skott. Även rotäkta buskpioner gynnas av djup plantering. Vattna vid plantering och regelbundet under etablering om det inte regnar tillräckligt.Jord: Buskpionen vill ha en lätt, djup och väldränerad jord. Förbättra din matjord genom att blanda den med lika mycket busk-och trädjord.

Gödsel: Buskpioner ska gödslas väldigt lätt på våren. Den egentliga gödslingen görs efter blomning, då nästa års knoppar och skott ska anläggas. Mylla försiktigt ner kogödsel runt plantan.

Skötsel: De växer långsamt i början så ha tålamod. Klipp bort vissnade blommor, det gynnar nästa års knoppsättning. När plantan växt till sig klipper du på våren bort döda grenar och infrusna toppar. Skydda pionen de första vintrarna genom att täcka med torra löv eller granris och vira juteväv om grenverket.