Grundstammar till fruktträd

Ett fruktträd består i de allra flesta fall av två delar, en fruktsort som är ympad på ett mycket ungt träd (spö) av en annan sort, denna del kallas grundstam. Du kan se ympstället på trädet som en liten knöl längst ner på stammen. Grundstammen är viktig, den bestämmer trädets tillväxt och delvis härdigheten.

En starkväxande grundstam ger i allmänhet större träd med god jordförankring och stadiga grenar. Svagväxande grundstammar ger mindre träd med klenare rotsystem som gör att trädet inte står lika stadigt. Vi rekommenderar att stödstolparna till svagväxande träd får sitta kvar vid trädet hela dess livstid (använd impregnerade stolpar).

Svagväxande grundstammar gör att trädet oftast börjar bära frukt i tidigare ålder, men när fruktsättningen börjar beror också på sorten. De är också lämpliga att använda om du vill spaljera trädet. Härdigheten på trädet är också beroende av vilken sort som ympas på grundstammen.

Träd på svagväxande grundstammar har kortare livslängd. Ett äppleträd på grundstammen A2 kan bli 100 år medan ett svagväxande träd har ca hälften så lång livslängd.

Äpplegrundstammar:

A2: Den vanligaste grundstammen. Ger en kraftig tillväxt och stadig rot med god jordförankring. Bra härdighet. Trädet står stadigt och ger god skörd, men det kan ta några år innan det bär frukt. Grundstammen är härdig upp till zon 6. Planteringsyta 15-25 m2 beroende på sort och jordmån.

B9: är en svagväxande grundstam som ger ett mindre träd, endast 35 % av storleken jämfört med A2. Roten blir svagare och jordförankringen inte lika stark så stödstolparna bör sitta kvar hela trädets livstid. Trädet börjar bära frukt tidigt. B9 har den bästa härdigheten av alla grundstammar. Planteringsyta 6-8 m2 beroende på sort och jordmån.

MM106: är en medelstarkt växande grundstam som ger tidig bördighet och hög avkastning. Träden bryter tidigt på våren och avmognar sent på hösten. Trivs bra på sandig lera och klarar fint platser med mindre vattentillgång. Vid dåligt dränerade jordar drabbas den lätt av kragröta. Härdig till zon 3.

Förberedelse: Gräv ut ett dike som är 50 cm djupt och minst 60 cm brett. Spara matjorden och förbättra enligt ovan. Fyll så mycket jord i diket så ytan ligger något över omgivande marknivå, jorden sjunker alltid efter hand. Därför behövs ofta mer jord än du tror!

Barrväxter med rotklump: Var försiktig med klumpen, den ska helst vara intakt vid plantering. Juteväv kan sitta kvar, klipp upp knutarna och vik ner kanterna så de kommer under jordytan vid plantering. Om nätet är av plast, klipp upp och försök att försiktigt dra bort det när plantan satts ner i gropen.

Plantering: Se till att rotklumpen på plantorna är ordentligt genomvattnad före plantering. Sänk ner krukan eller doppa rotklumpen i en hink med vatten.

Placera ut plantorna med lagom avstånd längs med diket, några i taget. Obs! skydda rötterna mot sol och torka.

Börja med att gräva ur jorden för den första plantan, lägg den jorden åt sidan för att fylla på till den sista plantan. Från och med här är det toppen om man kan vara två! En som håller plantan och en som fyller igen med jord. Det går naturligtvis bra att göra en grop för varje planta också.

Sätt en planta i gropen, håll plantan i rätt nivå och fyll på med jord från det ställe där nästa planta ska vara. Trampa till jorden ordentligt runt om. Fortsätt så till sista plantan, då har du kvar jorden från det ställe där du började gräva, fyll på så är planteringen klar!

OBS! Det är mycket viktigt att plantera plantorna på samma djup som de varit i plantskolan. Jordytan ska vara precis i gränsen mellan rot och stam. Stammen får inte komma under jordnivån!

När planteringen är klar vattnar du riktigt mycket så rötterna blir fuktiga ända ner. Tumregeln är att 30 mm regn går ner till 30 cm djup. Använder du spridare så kontrollera gärna med en regnmätare.

Uppbindning: På avenbok och bok binder du en bambukäpp till huvudstammen på varje planta. Finns inget givet huvudskott går det lika bra att binda upp en av sidogrenarna till stam. Denna huvudstam (toppskottet) ska inte klippas förrän häckens önskade höjd har uppnåtts! Se nedan.

Beskärning: Grundbeskärning av de flesta häcksorter görs i samband med plantering på våren. Vid höstplantering görs beskärningen följande vår. Klipp ner så 15-20 cm av plantan återstår, då stimuleras tillväxten och det blir en tät och fin häck ända från marken.

Formklippt häck med genomgående stam (avenbok, bok, tuja, gran): Grundbeskärning av dessa sorter görs genom att man klipper in sidogrenarna med sekatör till 5-10 cm längd vid plantering. Toppskottet beskärs först när häcken har nått önskad höjd.

Det bildas nya skott på de klippta sidoskotten. Dessa klipps i sin tur in till 5-10 cm vid midsommar. Upprepa detta ytterligare en gång till i augusti. Det blir tre beskärningar första året och därefter två beskärningar per år för en formklippt häck. Då får du en riktigt tät och fin häck som är fin hela året.

Efter 2-3 år kan häcken klippas med häcksax på sidorna till önskad tjocklek.

Friväxande häck: Klipp ner till 15-20 cm ovan mark direkt efter planteringen. Vid höstplantering väntar du till våren med beskärningen. Därefter beskärs häcken ytterligare två gånger första året, vid midsommar och i augusti. Lämna 10 cm av nytillväxten varje gång. Sidorna klipps lite koniskt bredare nertill, för att ljuset ska nå alla delar av häcken.

Efter första året behandlas den friväxande häcken som prydnadsbuskar när det gäller putsning, gallring och föryngringsbeskärning. Se resp. tips och råd.

MM111: har ett medelstarkt växtsätt och ger ett väl förankrat träd som är torktåligt. Trivs i mullrik, något lerhaltig sandjord. Ger tidig bördighet men mindre med avkastning. Zon 4.

Pärongrundstammar:

Pyrus communis: starkväxande, ger stora träd med bra rot och god jordförankring. Fruktsättningen kan ta några år. God härdighet. Planteringsyta 15-25 m2 beroende på sort och jordmån.

Pyrus communis `Pyrodwarf: Svagväxande och härdig. Bär frukt tidigare, efter 3-4 år. God härdighet. Planteringsyta 8-12 m2 beroende på sort och jordmån.

Körsbärsgrundstammar:

Prunus avium: Starkväxande, ger stora träd med god förankring i jorden. Något senare fruktsättning. God härdighet, upp till zon 5. Planteringsyta 15-25 m2 beroende på sort och jordmån.

Prunus `Gisela 5´: Svagväxande. Träden blir endast 35% av storleken jämfört med P. avium. Börjar bära frukt tidigt, 2-3 år efter plantering. Grundstammen har mycket god härdighet, upp till zon 6. Bildar inga rotskott. Planteringsyta 9-12 m2.

Plommongrundstammar:

Prunus cerasifera: Starkväxande med god jordförankring. Något senare fruktsättning. God härdighet. Planteringsyta 15-20 m2

Prunus `St. Julien´: En mer svagväxande grundstam än P cerasifera. Träden blir 70 % av storleken jämfört med P cerasifera. Börjar bära frukt 3-4 år efter planteringen. Mycket god härdighet. Planteringsyta 10-15 m2 beroende på sort och jordmån.

Prunus `Pixy´: Svagväxande och härdig. Träden blir endast 30 % av storleken med P cerasifera. Börjar bära frukt redan 2-3 år efter plantering. Mycket god härdighet. Planteringsyta 6-8 m2 beroende på sort och jordmån.